Potatisodlingen
Potatisens odlingsår börjar vanligtvis på hösten i oktober med att vi plöjer marken för nästa års odling. Under hösten görs också markkarteringar och jordprover för att analysera näringsinnehåll och eventuell förekomst av nematoder som är skadliga för potatisen.
Knölarna kommer i jorden
När jorden torkar upp och värms upp i april-maj så inleds arbetet med att förbereder sättning av potatis. Vi harvar ett flertal gånger på rejält djup för att luckra och blanda ner varm ytjord. Vi kör på stallgödsel från djuren i form av flytgödsel ca 35 ton per hektar. Vi plockar sten om behov finns och vi toppar växtnäringen med framförallt extra kalium i form av handelsgödsel. Potatisen är en extremt kalium krävande gröda och på sandjordar är det svårt att ackumulera ett överskott av kalium mellan åren därför behöver hela behovet tillföras årligen.
Vi sätter potatis med en 4-radig potatissättare med ett radavstånd om 80 cm och ett sättavstånd på 23-27 cm beroende på sort och storlek på sättpotatisen. Vi köper varje år in nytt utsäde (sättpotatis) för att ha en så hög kvalitet som möjligt i vår odling, att använda eget utplockat utsäde innebär oftast en lägre skörd och en sämre kvalitet. Det går åt mellan 2600-3200 kg sättpotatis per hektar, beroende på sort och knölstorlek.
Vildsvin tycker om potatis
Så fort potatisen är satt har vi på senare år tvingats sätta upp stängsel runt alla arealer för att skydda oss mot vildsvin som kan ställa till stor skada över en natt. Stängslet måste upp redan första natten efter sättning. 2016 satte vi upp 3 kilometer eltråd. Denna måste sedan underhållas hela odlingssäsongen med att röja gräs under trådarna och hålla koll på batterispänningen i elaggregaten.
Växtperioden
Innan potatisen växt så mycket att blasten kommit upp genomför vi vanligtvis en till två ogräsharvningar. När blasten börjat växa till sig är det dags att kupa upp jord på kammarna igen, detta görs av två anledningar, ogräsbekämpning och att få tillräckligt med jord och fukt för potatisen att växa i så den ej hamnar ytligt och blir exponerad av solljus och därmed grönfärgad. Runt midsommar har vi kupat sista gången och härifrån till slutet på augusti handlar det mesta om att hålla koll så vi inte får in bladmögel i odlingen samt att tillföra lite mer växtnäring i form av Mangan, Magnesium, fosfor och kväve.
Potatisen är en mycket torkkänslig gröda därför kräver de flesta åren att vi kan tillföra vatten via vår bevattningsanläggning, ca 25-30 mm per vecka behövs som nederbörd antingen som regn eller bevattning under hela växtperioden.
Inlagring & sortering
I slutet på augusti har potatisen för det mesta växt klart, detta avgör man dels via storleken på knölarna men också hur hög torrsubstanshalt man har i knölen för att den ska få bra kokegenskaper. När potatisen växt klart tar vi bort eller avdödar blasten, detta får till följd att knölen ”mognar” d.v.s. bildar skal så den går att lagra (till skillnad mot färskpotatis som bara har ett tunt flossande skal)
2-3 veckor efter avbruten tillväxt kan vi börja ta upp potatis för inlagring, detta arbete är väldigt väderberoende för hur kvaliteten ska bli hela vintern. Vädret ska vara lagom varmt så upptagningen kan ske skonsamt mot knölen men inte för varmt för då andas potatisen för mycket och ger kondens i lagret. Det ska vara lagom torrt, inte för torrt då kan man få mycket mekaniska skador i maskinerna när ingen jord följer med upp och skyddar knölen, inte för blött då får man problem i lagringen med rötor och kondens samt smutsiga knölar.
Efter inlagringen som sker i mitten-slutet av september i 500 kg lådor i vårt lager så försöker vi ventilera genom så mycket luft som möjligt för att potatisen ska torka upp och andas klart men utan att torka ur knölarna så kokegenskaperna försämras.
Under hösten sänker vi sedan temperaturen successivt med ca 0,5 grader i veckan tills vi nått en stabil temp på +4 grader som vi önskar hålla hela vintern och våren ut tills allt tagit slut.
Under hela vinterhalvåret sorterar och packar vi potatis för leveranser i stort sett dagligen till något av försäljningsställena. Vi packar i 5 kg, 10 kg, 25 kg pappersförpackningar och 200 kg lösviktsbingar.
Våra potatissorter
Våra sorter vi odlar kan beskrivas så här.
Fakse
En allroundpotatis åt det fastare hållet med ganska vitt kött. En väldigt lättskalad potatis som passar till alla ändamål från mos till gratänger, klyftpotatis, strips och bakpotatis. Har en söt smak med inslag av nöt och jord.
Gala
Är en rundare potatis och lite mer åt det mjöliga hållet men med något gulare kött, passar liksom Fakse bra till de flesta ändamålen och även som delikatess potatis med skalet på, har en len smak av smör
King Edward
King Edward är en potatissort som inuti är spröd och efter kokning något mjuk. Skalet skiftar i rött. Mjölig och passar bra till mos, kok, gratänger och bak.